Fakta om avtalsrörelsen
En avtalsrörelse handlar om att parterna på arbetsmarknaden, facket och arbetsgivarna, ska komma överens om vilka spelregler och villkor som ska gälla på de olika arbetsplatserna. Exempelvis hur hög lönen ska vara, vilka försäkringar som ska finnas, hur OB-tillägget ska se ut och frågor som rör arbetsmiljö. Det allra mesta som rör rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen regleras genom detta avtal – kollektivavtalet.
Kollektivavtalen är avtal mellan facket och arbetsgivarna som reglerar vilka regler som ska gälla på de olika arbetsplatserna. Avtalen är branschvisa. Till skillnad från andra länder har Sverige valt att tydligt anpassa många skyldigheter och rättigheter på arbetsplatsen till varje bransch genom kollektivavtal istället för lag.
Kollektivavtalen är tidsbegränsade. När ett avtal går ut måste ett nytt tecknas. Inom respektive fackförbund förs ett ständigt samtal om vad som kan förbättras och vilka krav man ska ställa på förändringar i kommande avtalsrörelse. Via en intern demokratisk process enas man inom varje förbund om de förbättringar de vill ha in i nästa avtal. Förbundet lämnar därefter över sina krav till arbetsgivarna, som sedan kontrar med vilka försämringar de vill genomföra. Detta är en process som kan pågå under lång tid och det är ofta svåra och långa sittningar i förhandlingar. Det är ett givande och tagande innan båda parter kan känna att de är så pass nöjda att de går med på att skriva under en överenskommelse.
Förutom de branschspecifika kraven finns det från LOs medlemsförbund gemensamma krav vad gäller avtalsförsäkringar och avtalspensioner. Dessa krav gäller alla som arbetar på en arbetsplats som är ansluten till ett kollektivavtal. De kallas för de samordnade kraven och det är LO som förhandlar direkt med Svenskt Näringsliv på central nivå om dessa. Överenskommelsen kring dessa frågor skrivs sedan in i alla kollektivavtal.
Inom LO-förbunden enas man även om den procentsats och/eller krontal vad gäller löneökning som alla förbunden tar med sig in sina respektive förhandlingar. Alla medlemsförbunden har därför samma lönekrav.
Arbetsgivarna är en stark förhandlingspart, de har ansvaret för pengarna och anställningarna. Vår styrka är att vi är många. Konfliktåtgärder som strejk är fackets vapen för bättre villkor för dem som arbetar. Alla medlemmar ska ha råd att gå ut i strejk, därför lägger varje fackförbund undan en del av medlemsavgiften för att kunna betala ut ersättning till medlemmarna i stället för lön vid en strejk. Arbetsgivarnas motsvarighet till strejk är lockout.
Ett underskrivet kollektivavtal innebär att parterna lovar varandra fred på avtalsområdet så länge avtalet gäller.
Här kan du fördjupa dig gällande vad de samordnade kraven för 2013 innebär: