in Avtal, Dödsfall

Att tänka på vid dödsfall

Hur går man tillväga när någon gått bort? Förutom alla känslor som kommer till ytan när någon gått bort är det även mycket att tänka på när det kommer till de juridiska delarna. Det kan kännas som en förvirrande tid med en lång checklista på saker att reda ut. Hur fördelas ägodelarna, hur ser arvet ut och ärver man den avlidnes skulder? Funderingarna kan vara många och mycket att ta in.

Vad är dödsbo och bouppteckning?
Ordet dödsbo har man snubblat på flera gånger, men vad är det egentligen? Enkel förklarat är att när någon går bort så skapas ett dödsbo. Dödsboet är en juridisk person som ansvarar för beslut och tillgångar som tidigare tillhört den avlidne. Dödsboägare är den person som är inskriven i testamentet.

Det första du behöver göra som anhörig när någon går bort är att få ett intyg av Skatteverket för att du tillhör dödsboet. Då kommer du få ta del av konton och du får då möjlighet att avsluta avtal och prenumerationer. Se även till att du håller koll på hushållsräkningar för hyra, vatten och el för ert, nu gemensamma, hushåll. Övriga räkningar kan du vänta med att betala, eller ringa till det ansvariga företaget för att meddela vad som hänt.

Bouppteckning är en uppteckning där det framgår vilka som är arvtagare, efterarvingar samt testamentariska arvingar. Uppteckningen visar vilka skulder och tillgångar som den avlidne har. Om den avlidne var gift ingår även partnerns tillgångar och skulder i bouppteckningen.

Den avlidnes skulder

Många funderingar brukar uppstå om den avlidne har kvar skulder. När någon går bort kan det hända att Kronofogden skickar ut brevet “Skuld att betala”, men det är inte du som står på skulden som arvtagare utan det är fortfarande den avlidne. Man ärver på så sätt inte någon skuld. Men däremot kan Kronofogden plocka fordon eller andra fordringar från den avlidne om en skuld måste betalas tillbaka. En bouppteckning ska ske inom tre månader efter dödsfallet.

Arvskifte, så fördelas ett arv

När någon går bort ska tillgångarna delas mellan den avlidnes arvingar. Arvskifte är en handling som bestämmer hur arvet ska fördelas mellan dödsboet. Om det avlidne var gift, och beroende på testamentet, ska en bodelning göras först. En bodelning är en uppdelning av makarnas egendomar.

Det finns tre olika arvsklasser som man kategoriserar in arvet, första arvsklassen, andra arvsklassen och tredje arvsklassen. Första arvsklassen är att arvet i första hand går till dina barn och i sin tur även deras barn. Som vi gick in på tidigare så är det skillnad om den bortgångne är gift, då går det till make eller maka samt gemensamma barn. Barn från ett annat förhållande har även rätt till att ta ut sitt arv genast och behöver inte vänta tills att styvföräldern avlider.

Den andra arvsklassen är om varken barn eller make/maka finns. I det här fallet ärver föräldrar, syskon, eller syskons barn ägodelarna. Om föräldrar inte finns vid liv går det vidare till syskon och om syskon inte heller är vid liv går det till syskonbarn.

Den tredje och sista arvsklassen är om den avlidne är både ogift och saknar arvingar i både den första och andra arvsklassen. I den här situationen delas arvet på fyra där både far- och morföräldrar ärver en varsin del. Finns det inga arvingar i någon av arvsklasserna kommer egendomen gå till den Allmäna arvsfonden.

Write a Comment

Comment